3 feb. 2015

Ridning på Teneriffa/Ratsastusta Teneriffalla

Som alltid före en resa så googlade jag nu också efter stall på Teneriffa och det visade sig att det finns flera olika stall. Valet föll på ett stall som har fått bra omdömen på Tripadvisor. (Länk till hemsidan) Stallet ägs av ett brittiskt par och den ligger på södra sidan av ön ganska nära flygplatsen. Mejlkontakten funkade väldigt bra, jag fick snabba svar och vi bokade in en turridning på två timmar redan till min första dag på ön.

Kuten aina ennen ulkomaanmatkaa googlasin myös nyt talleja Teneriffalta ja niitä löytyikin paljon! Valitsin tallin joka on saanut hyviä arvosteluja Tripadvisor-sivustolla. (Linkki kotisivuille)  Tallin omistaa brittiläinen pariskunta ja se sijaitsee saaren eteläpuolella melko lähellä lentokenttää. Sähköpostiyhteys toimi hyvin, sain nopeasti vastaukset ja sovimme kahden tunnin maastoratsastuksen jo ensimmäiselle päivälleni saarella.



Det går att boka in så att man blir upphämtad, men vi hade en hyrbil och hittade fram väldigt lätt med hjälp av vägbeskrivningen. Bredvid vägen fanns skyltar och efter en väldigt guppig väg var vi framme. Hästarna var redan färdigsadlade och jag fick rida valacken Leon som var 9 år gammal.

Tarvittaessa kyytipalvelu onnistuu mutta meillä oli vuokra-auto ja löysimme hyvin perille reittiohjeiden avulla. Tien vieressä oli kylttejä ja ajettuamme erittäin kuoppaista tietä pitkin olimme perillä. Hevoset oli laitettu valmiiksi ja mun ratsuksi valikoitui 9-vuotias Leon-ruuna.



När jag rider utomlands har jag alltid med mig min egen hjälm och ridbyxor. Jag skulle aldrig lita på en lånehjälm och rekommenderar att ingen annan gör det heller... Visst tar hjälmen plats i väskan, men lämna ett par skor hemma som du ändå inte behöver så löser det sig. ;) Ett par bra ridbyxor tycker jag också är viktiga och de väger knappt nånting. Jag har ridit en gång i mitt liv med shorts och det var också den sista gången. :D På såna här enkla turridningar tycker jag att Converse funkar hyfsat bra, ibland har jag också fått låna ridskor.

Aina kun olen suunnitellut ratsastavani ulkomaanreissulla otan mukaan oman kypäräni ja ratsastushousut. En voisi koskaan luottaa lainakypärän turvallisuuteen ja suosittelen myös samaa muille. Viehän se kypärä toki tilaa laukusta, mutta jätä yksi extrapari kenkiä kotiin niin ongelma on ratkaistu. ;) Ratsastushousut ovat mielestäni myös tärkeä asia ottaa mukaan ja ne eivät paljoa paina. Olen ratsastanut elämäni aikana kerran shortseilla ja se oli myöskin viimeinen kerta. :D Tällaisilla helpoilla maastoretkillä Converset ovat minulle oikein riittävät, joskus olen myös käyttänyt lainakenkiä.



Stallet ligger i en dal och vår ridtur var klockan fyra så solen hade redan gått ner på den här sidan av dalen. Det blåste väldigt mycket så gissa bara hur glad jag var att jag hade tagit med min softshelljacka!

Talli sijaitsee yhden laakson pohjalla ja meidän ratsastus oli klo neljä, joten aurinko oli jo laskenut tällä puolella laaksoa. Tuuli todella kovaa joten arvatkaapa kuinka iloinen olin siitä, että olin ottanut softshell-takin mukaani!


Det visade sig snabbt att min häst var ganska jobbig att rida. Den slängde med sitt huvud hela tiden och ville gå snabbare än ledarhästen och bet den i rumpan när jag släppte kontrollen för en sekund. Tro mig, jag försökte hålla den borta från häststackarens bak... Jag fick också en väldigt "trevlig" överraskning när vi galopperade första gången. Ekipaget bakom mig hade lite bromsningsproblem så dom stack förbi oss och då tyckte Leon att det skulle passa väldigt bra med lite ökad galopp och några bocksprång... Tack och lov att man ändå är en hyfsat rutinerad ryttare och kunde reagera på det direkt (utan att trilla av).  Jag tvingade Leon på en volt och fick kontrollen tillbaka. Resten av resan gick bättre som tur är. :D Dock handlar det inte alltid om erfarenhet vilket jag fick lära mig mycket hårt när jag ramlade av sist när jag red på Kreta när min häst tyckte det var passande att leka en rodeohäst.

Sain aika pian huomata, että ratsuni oli aika rasittava. Se viskoi päätään koko ajan ja halusi mennä nopeammin kuin mitä johtajahevonen kulki joten se puri edessä olevaa hevosta peppuun heti kun huomioni herpaantui sekunniksi. Usko pois, tein kaikkeni jotta hevosrukan perse säästyisi... Sain myös kokea aika "mukavan"  yllätyksen ensimmäisen laukkapätkän aikana. Takanamme olevalla ratsukolla oli vähän jarruongelmia ja he laukkasivat meistä ohi. Leonin mielestä siihen väliin sopi hyvin pieni lisätty laukka ja muutama pukkiloikka... Luojan kiitos sitä on kuitenkin suht rutinoitunut ratsastaja ja pystyin reagoimaan tilanteeseen heti (ilman tippumista). Pakotin Leonin voltille ja sain kontrollin takaisin. Loppureissu sujuikin sitten luojan kiitos paremmin. :D Toki ei se aina riipu kokemuksesta minkä sain tutaa nahoissani kun viimeksi Kreetalla ollessani tipahdin mukavasti tantereeseen kun ratsuni halusi leikkiä rodeohevosta.


Vi äventyrade genom en "vildmark" med kaktusar, sand och raviner. Sen klättrade vi upp på ett berg som är ca 700 m högt och fick skåda en väldigt vacker utsikt. Jag var rädd att Leon skulle dö, han flåsade och verkade hängig, han stannade till några gånger och såg ut som om det var det värsta han någonsin har gjort... Men vi klarade det. :D

Seikkailtiin "erämaan" läpi joka oli täynnä kaktuksia, hiekkaa ja rotkoja. Sitten kiipesimme yhdelle vuorelle joka on noin 700 m korkea ja eteemme avautui todella kaunis näköala.  Pelkäsin Leonin kuolevan, se puuskutti kovaa ja vaikutti väsähtäneeltä ja se jopa pysähtyi muutaman kerran keskelle mäkeä ja oli sen näköinen että tää olisi pahinta mitä se on koskaan joutunut elämässään kokemaan... Mutta me selvittiin. :D






Det var en intressant resa. Dock måste jag erkänna att två timmar var alldeles för mycket för mig! :D Redan efter en timme började jag ångra mig att jag inte tog en kortare ridning. Haha. Jag var väldigt glad när vi äntligen var tillbaka... Det var faktiskt väldigt spännande (och lite läskigt också) att klättra upp och ner för bergen!

Se oli kyllä mielenkiintoinen reissu. Täytyy kyllä myöntää kahden tunnin olleen mulle ihan liikaa. :D Jo tunnin jälkeen kaduin etten valinnut lyhyempää ratsastusta. Haha. Olin todella iloinen palattuamme takaisin... Oli nimittäin todella jännittävää (ja myös vähän pelottavaa) kiivetä ylös alas vuoria!


Sen det roliga. Dessa två hästar - den bruna ovan och den vita nedan - är samma hästar som jag träffade på Teneriffa redan 2002. De ägdes av ett annat stall då, men hur coolt är inte det? Den vita arabhästen Aladin här nedan har jag ridit 2002+2003 och då var han bara tre-fyra år gammal. Jag minns att mitt tonåriga jag var helt överförälskad i den härliga hästen och jag försökte övertala pappa att köpa hästen till mig. :D

Sitten yksi hauska juttu. Nämä kaksi hevosta - yllä oleva rautias ja alla oleva kimo - ovat samat hevoset jotka tapasin Teneriffalla jo vuonna 2002. Ne asuivat silloin eri tallilla, mutta kuinka coolia tämä juttu onkaan? Tällä kimolla arabilla Aladinilla olen ratsastanut vuosina 2002 ja 2003 kun se oli 3-4 -vuotias. Muistan kuinka teini-ikäinen minä oli ihan rakastunut tähän ihanaan hevoseen ja yritin kovasti ylipuhua isääni ostamaan sen mulle. :D




Och hur var det då?
Ärligt talat: väldigt dåligt. Hästarna hade dålig päls, utrustningen var sliten och sadeln som min häst hade satt förfärligt dåligt. Skulle förklara varför den kastade huvudet hela tiden - ont i ryggen. Hela gården var väldigt ful, skitig och som ett ruckel. Jag kan inte fatta att de har fått så bra betyg. Det behöver inte vara dyrt och tiptop, men med bara lite ansträngningar kan man göra omgivningen fin och om man lägger lite tid och tankar på hästarna är det inte så svårt att hålla utrustningen i bra skick och ha passande grejer åt hästarna. Nej, hit kommer jag inte tillbaka. Jag har väldigt bra erfarenheter från förra ställen på Gran Canaria och Kreta och var chockad över det här stället.

Några plussidor lyckades jag också hitta:
+ Bra kontakt och snabba svar, trevlig personal
+ Fin utsikt från berget vi red upp på
+ Ledaren tog bilder på oss som hyfsat snabbt laddades upp på deras FB-sida
+ Bra variation av olika hästar

Ja millaista se sitten oli?
Rehellisesti sanottuna: todella huono. Hevosilla oli huono karva, varusteet olivat todella kuluneita ja ainakin mun ratsun satula istui hirveän huonosti. Selittäisi hyvin sen miksi se heitti päätään koko ajan - selkä kipeä. Koko tila oli todella ruma, täynnä rojua ja näytti hökkelikylältä. En voi ymmärtää miten tää paikka on saanut niin hyvät arvostelut. Kaiken ei tarvitse olla kallista ja tiptop mutta jo pienellä vaivannäöllä ympäristöstä saa siistin ja jos hevosiin jaksaa panostaa vähän aikaa ja ajatusta ei ole niin vaikea pitää varusteet kunnossa ja jokaiselle hevoselle sille sopivat kamat. Ei, tänne en palaa. Mulla on todella hyviä kokemuksia edellisistä paikoista Gran Canarialla ja Kreetalla ja olin oikeasti ihan shokissa tästä paikasta.

Joitain plussia onnistuin toki löytämään:
+ Hyvä yhteydenpito ja nopeat vastaukset, mukava henkilökunta
+ Upeat näköalat vuorelta jonne ratsastimme
+ Vetäjä otti meistä kuvia jotka ladattiin suht nopeasti heidän FB-sivuilleen
+ Paljon erilaisia hevosia



Har du ridit utomlands? Hurdana erfarenheter har du?

Oletko sinä ratsastanut ulkomailla? Millaisia kokemuksia löytyy?

8 kommentarer:

  1. Mä en ikinä suostuis ratsastamaan ulkomailla tollasissa paikoissa.. Hevoset on lähes aina erittäin huonosti hoidettuja yms pelkkiä rahantekovälineitä, ei jotenkin huvita tukea tollasta toimintaa..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jep :( Mulla on ollut tähän mennessä vain hyviä kokemuksia joten en ollut edes varautunut. No, tietääpähän kiertää kaukaa ja epäsuositella muillekin.

      Radera
  2. Jag har ridit i flertal land, Island, Danmark, Sverige(bor själv i Finland), Ungern och Azorerna. Det har nog varit bra ställen, om du någonsin far till Azorerna lönar det sig gå o rida, de är ett svenskt par som har det. Alla platser var jag ridit har det nog varit ganska bra skött med allting, hästarna har mått bra, haft bra utrustning osv :)

    ellen-sofia.blogspot.fi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Island skulle vara drömstället att åka till och rida islandshästar! Och Azorerna har jag länge velat åka till, det måste vara super vackert där. Tack för ditt tips! :)

      Radera
  3. Me käytiin joskus pari vuotta sitten Kuubassa, cienfuegosissa. Se tunnetaan hevosten kaupunkina, ja siellä oikeasti vilisi niitä langanlaihoja hevosia.. Hevoset kaupataan polkupyörän hinnoilla siellä :/ monesti näin rannalla kun mies nappasi jonkun villiintyneen, vapaana eläneen hevosen ja hyppäsi selkään ja ratsasti sillä mereen. Vissiin sitä oli joskus käsitelty ja hylätty sitten jonnekkin.. Itse en uskaltautunut hevosen selkään siellä :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kuulostaa tosi mielenkiintoiselta, mutta myös niin surulliselta :(

      Radera
  4. Rekommenderar varmt att besöka Rhodes ridingschool Kadmos, absolut bästa stället jag varit på. Har ridit i en mängd länder, men inget ställe har kunnat mäta sig med detta. Mycket fina välvårdade hästar (de flesta importeras från Irland, Nederländerna, Tyskland m.m.) samt duktig och trevlig personal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla så jätte mycket för tipset, ska komma ihåg det om vi nån gång åker till Rhodes! :)

      Radera

Valitettavasti blogiini tulee paljon spämmi- ja roskapostikommentteja, joten sanavahvistus on käytössä ainakin toistaiseksi. Pahoittelen lisävaivaa, toivottavasti se ei estä sinua jättämästä kommenttia.