Blogin vuosipäivä + kysymyspostaus

Tämä blogi näki päivänvalon tasan vuosi sitten. Mikään keltanokka en kuitenkaan blogien kanssa ole, aloitin nimittäin ensimmäisen blogini syksyllä 2010 - siis lähes viisi vuotta sitten. Aika on mennyt hirvittävän nopeasti ja välillä ajan kuluminen jopa pelottaa. Tämä viimeisin vuosi on tuonut mukanaan aivan hurjasti uusia asioita ja elämänmuutoksia. Myös heppailun puolella on tullut muutoksia lähes koko vuoden ajan erinäisten syiden takia (tai ansiosta?).

Mun mielestä bloggaaminen on hurjan hauskaa. Rakastan lukea muiden blogeja, katsoa kivoja kuvia ja saada vinkkejä omaan elämään. Myös bloggaamisen sosiaalinen puoli on tuonut paljon iloa elämääni: on kiva kommentoida muiden tekstejä ja saada kommentteja sekä palautetta. Samanhenkisten bloggaajien kanssa on riittänyt juttua myös blogien ulkopuolella. Toki tähän sosiaaliseen puoleen kuuluu myös negatiivisia asioita mutta olen itse ollut niin onnekas etten ole saanut ainuttakaan negatiivista kommenttia tähän blogiin, uskomatonta!

Kiitos teille lukijoille kun olette pysyneet matkassa ja kiitos uusille lukijoille jotka tänne olette tämän vuoden aikana löytäneet. Tiedän etten ole valitettavasti  ollut se kaikista aktiivisin bloggaaja, mutta sellaista se on kun hevoset sairastelevat eikä sitä juttua aina löydy kun roolini on vain vuokraaja.

Tarkemman vuosikatsauksen vuodesta 2014 löydät tästä ja tästä postauksesta - tähän postaukseen kokosin vain muutamia (hevos)kohokohtia kuvien muodossa.

Den här bloggen fick se dagsljuset prick ett år sen. Det är ingen ny sak för mig att blogga, jag startade nämligen min första blogg på hösten 2010 - alltså nästan fem år sen. Tiden har gått så fort och ibland blir man nästan rädd hur fort det egentligen går. Det här senaste året har fört med sig tonvis av nya saker och förändringar i livet. Även i hästeriet har det skett förändringar under nästan hela årets gång på grund av olika orsaker.

Jag gillar verkligen att blogga. Jag älskar att läsa andras bloggar, titta på fina bilder och leta efter tips som jag har nytta av i mitt eget liv. Också det sociala i blogglivet har fört med sig mycket trevliga saker: det är kul att kommentera andras inlägg och själv få kommentarer och feedback. Jag har fått umgås med andra likasinnade bloggare också utanför bloggen. Visst finns det också negativa sidor i det sociala, men jag har fått vara lycklig och slappt helt och hållet negativa kommentarer i bloggen, och det är ett under!

Tack till alla er läsare att ni har varit med på den här resan, och tack till alla er nya läsare som har hittat hit under året som gått. Jag vet tyvärr att jag inte är den mest aktiva bloggaren men så är det bara när hästarna är sjuka och det finns inte heller alltid så mycket att skriva om när min roll bara är medryttare.

Du kan läsa en bättre årsresumé om året 2014 i dessa inläggen - i det här inlägget samlade jag ihop bara några (häst)detaljer i form av bilder.

Aloitin Topangan vuokraamisen maaliskuun lopussa. Se osoittautui aivan täydellisen ihanaksi vuokrahevoseksi johon rakastuin täysin ihan vain muutamassa viikossa. Ratsastuksellisesti se oli erittäin taitava ja osaava, mutta myös hirmu kuuma, herkkä ja vaikea ratsastaa. Topangaa sosiaalisempaa ja kiltimpää hevosta en ollut koskaan tavannut, se rakastaa huomiota aivan mielettömästi! Poikaystävänikin tykästyi tähän pieneen tammaan ja oli mielellään talliseurana kun sai paijata Toppania.

Jag började som medryttare på Topanga i slutet av mars. Det visade sig att hon är en perfekt härlig häst och jag blev kär i henne på bara några veckor. Hon var väldigt välskolad men också väldigt het, känslig och svår att rida. Men det är svårt att hitta en häst som är socialare än hon, hon älskar all uppmärksamhet hon bara kan få! Även min pojkvän blev snabbt fäst i det här lilla stot och följde gärna med mig om han fick pyssla om Toppan.

Keväällä Topanga oli saikulla muutaman viikon mutta toipui hyvin ja kesän alussa meidän yhteistyö toimi jo todella hyvin. Löysin siitä ihan uusia nappuloita ja opin myös omasta ratsastuksestani hirveän paljon Topangan omistajan valmennuksien ansiosta. Luotin Topangaan kuin kallioon ja sen kanssa oli ihan mahtava päästellä menemään pellolla kun se oli aina yhtä kiltti (vaikkakin innoissaan!).

På våren var Topanga tvungen att vila några veckor men återhämtade sig snabbt och i början av sommaren funkade vårt samarbete redan väldigt bra. Jag hittade nya knappar i henne och lärde jätte mycket av min egen ridning tack vare lektionerna som Topangas ägare höll åt mig. Jag litade på Topanga 100 % och det var underbart att galoppera på ängen när hon alltid var lika snäll.

Kesäkuun lopussa eräs valokuvaaja kävi kuvaamassa meitä yhteen työprojektiini. Pian tämän jälkeen rakas Topanga valitettavasti sairastui pahaan kaviokuumeeseen eikä ollut kaukana että sen elämä olisi päättynyt. Onnea oli kuitenkin matkassa ja klinikalla sen tilanne näytti jo vähän paremmalta, kavioluuhun ei ollut tullut pahoja muutoksia ja tamma pääsi takaisin kotiin. Raukka joutui olemaan monta kuukautta karsinalevossa kun muut hevoset nauttivat kesästä laitumella.

Jouduin miettimään mitä ihmettä teen nyt ratsastuksen suhteen, sillä pahimmillaan Topanga ei palautuisi enää koskaan ennalleen ja edessä olisi vähintään puolen vuoden täyslepo. Senkin jälkeen saattaisi mennä pitkään ennen kuin sillä voi ratsastaa kunnolla. Tilanne tuli puheeksi Topangan omistajan kanssa ja hän tiesi Vikingin tarvitsevan vuokraajaa. Sovittiin koeratsastuksesta Dianan kanssa ja siitä syntyi diili. Myös Viking osoittautui ihan huipputapaukseksi ja meillä alkoi aika nopeasti homma toimimaan loistavasti.

I slutet av juni kom en fotograf och fotade oss till mitt jobbprojekt. Snart efter detta blev Topanga väldigt sjuk när hon fick fång och det var nära att hon miste sitt liv. Turen var med och på kliniken såg det redan bättre ut, det hade inte skett några stora förändringar i hovarna och hon fick komma tillbaka hem. Stackaren var tvungen att vila i boxen i flera månader när de andra hästarna njöt av sommarhagarna.

Jag var tvungen att tänka om min ridning, Topanga skulle nämligen inte i värsta fall nånsin bli bra och i bästa fall var det en lång vila som väntade oss. Och efter det skulle det ju bli en sakta igångsättning före man kunde rida henne normalt igen. Vi pratade om det här med ägaren och hon visste att Viking behövde en medryttare så vi bokade en provridning med Diana och det blev ett samarbete av det. Viking har också visat sig vara en helt underbar häst och det började gå bra för oss ganska snabbt.

Joulukuussa tuli kuitenkin tällekin tammalle takapakkia kun se sairastui johonkin outoon virukseen(?) ja joutui parin kuukauden saikulle. Käveltiin maasta käsin aluksi ihan lyhyitä 10-15 min pätkiä ja pikkuhiljaa pidennettiin aikaa.

Tyvärr i december fick vi otur med Viking när hon fick nåt konstigt virus(?) och var tvungen att vila några månader. I början promenerade vi från marken korta 10-15 min sträckor och sakta men säkert blev dessa promenader längre.

Tammikuussa aloitimme pikkuhiljaa kävelemään selästä muutaman kerran viikossa, taas pikkuhiljaa pidentäen aikaa ja vihdoin helmikuun alussa otettiin ekat ravit ja laukat maastossa. Tästä on suunta ollutkin sitten nopeasti ylöspäin ja nyt Viking on palautunut lähes normaaliin kuntoon! Muistan kun ratsastin ekan kerran "kunnolla" maneesissa (ravasin siis pari min jonka jälkeen kävelytauko ja laukkatyöskentely oli pari pääty-ympyrää molempiin suuntiin...), olin niin iloinen että vaan nauroin ja hymyilin koko ratsastuksen ajan!

I början av januari började vi skritta från ryggen några gånger i veckan, och återigen ökade vi tiden lite och äntligen i början av februari travade och galopperade Viking för första gången på uteritterna. Därifrån har det gått uppåt ganska fort och Viking är nästan normal igen! Jag kommer ihåg när jag red i ridhuset för första gången "ordentligt" (jag travade bara några minuter och skrittade mellan, sen galopperade vi några volter i båda hållen...), jag var så lycklig över det att jag bara skrattade och log hela ridpasset!

Maaliskuun alussa tiimi kasvoi kun mulle tarjottiin kahta hevosta ratsastettavaksi, friisitamma Maaike ja pv-ruuna Jätti. Olin jo oikeastaan vuoden alusta miettinyt haluavani ratsastaa enemmän kuin kerran-pari viikossa ja katsellutkin välillä vuokrahevosilmoituksia. Sattui kuitenkin niin hyvä tuuri, että nämä hepat meidän tallilta tarvitsivat ratsastajaa/apukäsiä!

I början av mars växte teamet när jag blev erbjuden att rida två hästar, frieserstot Maaike och en halvblodsvalack. Jag hade faktiskt funderat redan från början av året att jag vill rida oftare än en två gånger i veckan och tittat igenom annonser lite då och då. Men det var ju trevligt att dessa hästarna i vårt stall behövde en ryttare/hjälpare!

Vuosi on ollut täynnä iloa ja onnistumisia, mutta myös surua ja koettelemuksia. Toivotaan epäonnen pysyvän poissa tulevaisuudelta ja että hevoset (sekä minä!) pysyvät terveinä. Olen tosi onnellinen ja iloinen, että olen saanut mahdollisuuden ratsastaa näin upeilla hevosilla. Suuri kiitos kuuluu ehdottomasti niiden omistajille jotka ovat kaikki aivan huippu tyyppejä!

Kiitos myös teille lukijoille, toivottavasti jaksatte myös jatkossa pysyä mukana. Vuosipäivän kunniaksi ajattelin, että voisi olla aika blogin ensimmäiselle KYSYMYSPOSTAUKSELLE! Eli mikäli sinulla on jotan mielessä mitä haluat kysyä hevosiin, minuun, Ruotsiin tai mihin tahansa liittyen niin sana on vapaa. Teen vastauksille oman postauksen. Myös toivepostauksia voi ehdottaa jos sellaisiin löytyy ideoita.

Olisi myös ihan mielettömän kiva tietää ketkä tätä blogia lukevat! Kerro siis vähän itsestäsi. Missä päin asut, kuinka vanha olet, miten lösit blogiini, miten itse harrastat hevosia ja linkitä ihmeessä myös oma blogisi. :)

Året har varit fylld med lycka och framgångar, men också sorg och bakslag. Vi får hoppas att olyckan håller sig borta i framtiden och hästarna (och jag!) håller sig friska. Jag är så lycklig och glad att jag har fått möjligheten att rida så här fina hästar. Ett stort tack till deras ägare som alla är helt fantastiska människor!

Också ett stort tack till alla er läsare, hoppas ni också i framtiden orkar hänga med. Nu till äran av årsdagen tänkte jag ge er möjligheten för första gången i den här bloggen att FRÅGA FRÅGOR! Alltså om du har något du funderar på och vill fråga om mig, hästarna, Sverige, Finland eller vad som helst så är ordet fritt. Jag gör ett separat inlägg av svaren sen.

Det skulle också vara helt underbart att veta vilka läser min blogg! Berätta gärna lite om dig själv. Var bor du, hur gammal är du, hur hittade du min blogg, rider du eller vad är din gren med hästar, och länka gärna också din blogg. :)