Hoppkurs, day 3

Mä hyppäsin eilen metrin (100 cm!!) korkuisen esteen. Kolme kertaa. Huhhuh, vieläkin sydän hakkaa kun ajattelen asiaa. :D Toki harjoitus oli todella helppo ja tyylikin melko vapaa mutta silti! Ylitin itseni täydellisesti sillä uskokaa tai älkää, olen viimeksi hypännyt yli 80 cm korkeita esteitä yli viisi vuotta sitten. Melkoinen työvoitto ja saavutus estepelkoiselta koulutuuppaajalta.

Ratsunani oli jälleen mukava pv-ruuna Findus ja tällä kertaa tiesinkin jo mitä odottaa. Alkuverkassa pidin huolen, että se liikkuu kunnolla eteen - montaa kertaa ei tarvinnut käynnissä muistuttaa kun se säilytti hyvän reippaan liikkeen. Verkattiin aika nopeasti, kevyttä ravia ja laukkaa kevyessä maneesissa muutama kierros molempiin suuntiin ja sitten 6 kpl puomien ylitys ravissa.

Igår hoppade jag hinder på en meter (100 cm!!). Tre gånger. Mitt hjärta bultar fortfarande när jag tänker på det. :D Dock var det en lätt övning och stilen ganska fri men ändå! Tro det eller ej men sist jag har hoppat över 80 cm var över fem år sen. Så det var verkligen bra gjort av en dressyrnisse som är lite smått hopprädd.

Jag fick rida Findus igen, den trevliga halvblodsvalacken och visste vad jag skulle bemöta. I framridningen såg jag till att han går bra framåt - jag behövde inte säga till många gånger i skritt då han förstod att nu gäller det att traska framåt i bra takt. Vår framridning var ganska snabb, lätt trav och galopp i lätt sits runt i ridhuset i några varv åt båda hållen och sen travade vi över sex bommar.

Onko sulla porkkana siellä taskussa? Pakko olla, haistan sen!
Har du morötter i fickan? Du måste ha, jag känner doften!

Päivän pääharjoituksen nimi oli "5½". En ihan saanut selvää/kuullut/muista mistä tuo nimi, mutta ideana on siis tulla ensimmäiselle matalammalle esteelle ravissa, tulla alas laukassa ja hypätä seuraava korkeampi este. Helppo ja mukava harjoitus! :) Ja mä pääsin yhdestä möröstä yli, en nimittäin ole koskaan tykännyt/osannut hypätä ravista... Mutta niin sitä vaan huomasi ettei siinä mitään niin ihmeellistä olekaan haha. Olen muutenkin omaksunut vähän sitä esteratsastajan ajattelutapaa, että välillä on ihan ok ratsastaa kevyessä istunnassa ja könöttää etunojassa. Ei aina tarvitse istua perse liimattuna ja selkä suorana. ;) Helpottaa kummasti esteiden ja välien ratsastamista kun jättää ne kouluratsastajan aivot narikkaan.

Näillä estetunneilla on ehkä turhan monta ratsukkoa mukana (8 kpl), mutta ihmeen sujuvasti meillä menee. Hyppykertojakin tuntui tulevan ihan ok määrä. Me ollaan kyllä niin sekalainen seurakunta haha, minä tätiratsastaja + seitsemän lasta iältään 10-16 v. :D Ja kaikki suoriutuvat aivan loistavasti, tehtävät sovelletaan ratsukon tason mukaisesti ja jopa ne nuorimmatkin ratsastajatytöt ovat todella taitavia ikäisekseen. :)

Dagens övning hette "5½". Jag är fattade inte/hörde inte/kommer inte ihåg varför den heter så men idén är att komma i trav till första hindret, landa i galopp och hoppa nästa hinder som är lite högre. En trevlig och enkel övning! :) Och jag övervann en liten rädsla som jag har haft, jag gillar nämligen inte alls att hoppa från trav... Jag fick märka att det inte är något jätte konstigt med det haha. Jag känner lite att jag till och med fattat bättre nu hur man ska rida som en hoppryttare, att ibland är det helt okej att rida i lätt sits och luta sig framåt. Man behöver inte alltid ha rumpan som fastlimmad i sadeln och ryggen rak. ;) Det är lättare att hoppa om man glömmer dressyren för en stund.

Vi är lite väl många på dessa hopplektioner (8 st), men ändå flyter det på ganska bra och man får hoppa hyfsat många gånger. Vi är en ganska blandad hop av olika typer, jag är värsta pensionären jämfört med de andra unga tjejerna som är mellan 10-16 år. :D Men ändå rider alla jätte bra, övningarna anpassas efter varje ekipage och till och med de yngsta ryttarna är väldigt duktiga för sin ålder. :)

Tämä harjoitus oli kyllä todella kiva. Välillä mulla oli pieniä vaikeuksia pitää Findus ravissa ennen ensimmäistä estettä mutta se oli kuitenkin myös vähän laiskahko?! Esteen jälkeen se oli mielestään tehnyt homman ja olisi ollut oikein sopiva pysähtyä. Ratsastuksenopettaja oikein karjui mulle, että nyt hanaa sen kaakin kanssa. :D Pikkuhiljaa estekorkeus nousi ja mulla nousi pieni pala kurkkuun kun Maja (opettaja) sanoi, että minä ja yksi toinen ratsukko saamme hypätä korkeimman esteen tältä päivältä. Tunsin pientä kylmänhikeä ja sydämen tykytystä nähtyäni miten korkeaksi se toinen este nostettiin. Rohkeasti kuitenkin ohjasin kohti estettä ajatellen, että kyllä me tästä hyvin selvitään. Ja selvittiinhän me. ;) Mulla oli lieviä vaikeuksia pysyä siinä vähän isommassa hypyssä mukana mutta pysyin kuitenkin. Jesjesjes! Voittaja.

Kysyin lopuksi kuinka korkea tuo este oikein oli ajatellen sen olleen ehkä 90 cm, mutta Maja vastasi sen olevan metrin. Huh, ja mä hyppäsin sen just! Sain kiitosta hyvästä ja rohkeasta ratsastuksesta vaikka toki omat ajatukset olivat vähän muuta, ja kyllähän tästä videolta näkee miten surkea esteratsastaja mä olen. :D Mutta eiköhän tästä vielä johonkin kehitytä! Ajattelin käydä näillä 4 viikon mittaisilla estekursseilla aina kun ajankohdat sopivat ja mulla on rahaa. ;)

Den här övningen var riktigt najs. Ibland hade jag lite svårt att hålla Findus i trav före första hindret men ändå kändes han lite lat?! Efter hindret tyckte han att nu har han gjort sitt och nu ska vi stanna. Men ridläraren röt till och sa till mig att sätta fart på hästen. :D Så småningom blev hindren högre och jag blev lite stressad när Maja (läraren) sa att jag och ett annat ekipage ska hoppa de högsta hindren för dagen. Jag fick lite kallsvett när jag såg hur högt det andra hindret blev. Men jag försökte inte tänka på det och styrde mot hindret och höll samtidigt tankarna på att vi kommer att klara det här. Och det gjorde vi ju. ;) Jag hade lite småsvårigheter att följa med i de största sprången men jag trillade iallafall inte av. Jesjesjes! Vinnare!

Efter sista språnget frågade jag hur högt hindret var (jag tänkte att den är kanske 90 cm) men Maja sa att den är en meter. Pust, och jag hoppade den precis! Jag fick beröm av att jag red bra och modigt, dock så tyckte jag lite annorlunda själv och det syns ju på videon hur dålig hoppryttare jag är. :D Men det kommer att bli bättre, jag har som mål att vara med på dessa fyra veckors hoppkurser då när tiderna passar och jag har råd. ;)

Sain eräältä lukijalta toivomuksen, että ratsastusvideoissa olisi musiikki. Toivomus on kuultu, tästä lähtien jokaisesta videosta löytyy mahdollisimman naurettava/paska biisi. ;)

En läsare önskade att jag skulle lägga till musik på mina ridvideos. Jag har tagit hänsyn till den önskan och hädanefter kommer det att finnas en jätte dålig/töntig låt på varje video. ;)

Ja mites Tahvo voi? En ole ihan varma uskallanko sanoa, mutta hyvin! Torstaina Tahvo oli kolmatta päivää eläinlääkärissä tiputuksessa ja tutkimuksissa. Ell soitti mulle kun olin töissä ja sanoi vatsassa olevan tulehduksen levinneen ja että se on aika paha. Tottakai siinä tuli aika iso möhkäle kurkkuun ja valmistauduin jo luopumiseen hakiessamme Tahvo illalla kotiin... Mutta yllätykseksemme ja iloksemme antibiootit ja kipulääkkeet olivat vaikuttaneet ja huomasin Tahvon olevan pirteämpi. Perjantaina jäin töistä kotiin voidakseni lääkitä, juottaa ja ruokkia Tahvoa muutaman tunnin välein. Perjantai iltana se oli jo huomattavasti parempi: se kehräsi, pesi itseään, jopa vähän vastusteli pakkoruokintaa ja oli muutenkin tarkkaavaisempi. Ja tänään lauantaiaamuna antaessani sille antibioottia - arvatkaa mitä Tahvo teki! Se söi sen antibiootin ITSE! Ne ovat vähän kuin makupaloja, hyvän makuisia ja useimmat eläimet syövät niitä oikein mielellään. Mulle tuli melkein tippa linssiin kun Tahvo haisteli sitä pilleriä ja söi sen oikein mielellään. Ja äskön kun tein aamupalaa Tahvo tuli kerjäämään. Nyt on kyllä toivoa ja valoa näkyvissä, pidetään peukkuja että tämä jatkuu. <3

Och hur mår Tahvo? Jag är inte säker om jag vågar säga det här, men hon mår bra! I torsdags var hon hos veterinären på dropp och olika undersökningar för tredje dagen i rad. Veterinären ringde mig när jag var på jobbet och sa att inflammationen i buken har spridit sig och är ganska illa. Självklart fick jag en stor klump i magen av det och var helt beredd att säga hejdå när vi åkte dit på kvällen för att hämta hem henne... Men hon överraskade oss och hade svarat på antibiotika och smärtstillande. Jag märkte att Tahvo var mycket piggare! Igår fredag var jag hemma från jobbet för att kunna mata, ge henne vatten och medicin typ varannan-var tredje timme. Hon kändes piggare igår kväll: hon spann, tvättade sig själv och till och med sa lite emot när jag tvångsmatade henne och var lite mer observant av sin omgivning. Och i morse när jag skulle ge henne antibiotika så gissa vad hon gjorde? Hon åt upp den SJÄLV! Dom där pillren är lite som godis för djur, ska väl smaka bra och de flesta djuren gillar dem. Jag blev nästan tårögd när Tahvo sniffade på pillret och åt den gärna. Och tidigare när jag gjorde frukost kom Tahvo till köket för att tigga. Nu finns det hopp och ljus, vi håller tummarna att det fortsätter. <3

1. Tahvo torstai-iltana eläinlääkärin jälkeen 2. Tahvon lääkkeet 3. Tahvo tänä aamuna kerjäämässä
1. Tahvo efter veterinären torsdag kväll 2. Tahvos mediciner 3. Tahvo i morse på tigghumör

Ihanaa viikonloppua kaikille. ♥

Ha en skön helg alla. ♥